Dag 128 - Årsfesten

Idag är en underbar dag! Jag gick upp halv fem och för en gång skull var jag inte trött. Jag var pigg. Riktigt pigg. Helgen är på väg och den ska självklart bli lika makalös som vanligt! Som förra helgen när det var årsfest ute i Höganäs.

Men innan årsfesten spelade jag testmatch i Varberg. Vi hade en massa provspelare som skulle testas i Bois och denna match mot Tvååker var deras chans att visa upp sig. Jag ska inte påstå att testspelarna inte visade något, för de gjorde faktiskt det, men som helhet gjorde vi en riktigt dålig match. Vi vann visserligen med 3-2, men det var efter en vändning i slutminuterna. Positivt var, förutom segern, att samtliga mål faktiskt gjordes av testspelarna. Negativt var min egen insats, plus ett par andra som inte heller hade en lyckad dag, och det dåliga spelet. Jag var verkligen usel i första halvlek. Gjorde kanske en bra grej, that's it. Huvudet ville men fötterna hade tappat allt vad känsla hette. Sen den kvarten jag var med i andra gick väl ok, men aj va formen har försvunnit.

Efter matchen åkte jag hem till Hbg, gjorde vid mig och körde sedan ut till Munks föräldrar där förfesten hölls. Biljard, goda vänner och en massa skitsnack som uppvärmning innan vi tog oss till Höganäs. Vi hade ingen aning om vad vi skulle få att äta eller hur mycket, så i sann Backman-anda köpte jag en fet korv (debelog kobasici) i korvaluan, när jag ändå skulle ta ut pengar, och föråt.

HBKs årsfest 2011 var en riktigt trevlig tillställning. Det var ju i stort sett bara seniortruppen och styrelsen man kände igen, sen var där en massa andra människor, bl.a. Old boys och en del spelarfruar som man aldrig hade träffat. I baren serverades billig dryck, vilket gjorde att stämningen blev lättsam väldigt snabbt. Knappt hade vi satt oss till bords förrän sångerna kom igång. Jag hade turen att få gratis dricka eftersom de inte hade nåt pris på läsk. Lite komiskt bara att när jag ville ha "Sprite" undrade de vilken "spreit"... Ja, "Sprite" sa jag. "Jamen vilket sorts sprejt?" Och så hade det nog kunnat fortsätta ett tag om jag inte pekat på flaskan.

Snart hade de dukat upp värsta buffébordet med klyftpotatis, kycklingfilé i nån god sås m.m. Gott var det, så trots förätning pallade jag två rejäla portioner. Sedan bjöds det på kladdkaka med grädde, wienernougat, After eight, chips och salta pinnar. Och kaffe förstås till de som gillar sånt skit. Ordföranden och ett par till höll tal och priser för flest matcher, flest träningar etc. delades ut.

Micke Roslund greppade sedan micken och började prata. Det var främst han som hade lockat mig till Höganäs då för tre år sedan. Han avslutade med att tacka mig för mina insatser i klubben och uppmuntrade alla närvarande att göra detsamma. Jag blev rörd av alla applåder och när grabbarna drog igång Kalle Sambuca-sången fick jag nästan tårar i ögonen. Men jag samlade mig, gick och hämtade gåvorna som jag skulle dela ut (de två som inte blivit förstörda av fulla bordskamrater) och stegade fram.

Jag ville säga så mycket, men jag hade ju inte alls förberett mig. Känslor av glädje och sorg gjorde att jag inte riktigt kunde tänka klart. Jag hoppas verkligen att jag fick fram hur tacksam jag var att få ha tillbringat tre år i HBK. Hur glatt och lyckligt mitt liv har varit i tre år, mycket tack vare HBK. Och hur underbart det har varit att lära känna så många fantastiska människor. Jag hoppas även att alla förstod att HBK inte har sett det sista av mig. Jag kommer fortsätta följa HBK och stötta så mycket jag kan. Och kanske, en vacker dag, drar jag på mig den rödblåa matchdressen än en gång.

Hela kvällen var extremt lyckad. Jag tror alla tyckte det. De som fixade festen gjorde ett extremt bra jobb! Det blev dans sen till livebandets svängiga musik. Trevligt, trevlig. Sen blev det utgång med Discobil, Skärgårdssökande och allt det vanliga skojjet. Men ett par frågor: övningskörde Basten till festen? Vem fan e Ljung??