Nu njuter jag. Ja, till och med i morse när jag gick upp vid femtiden så njöt jag! Allt som hänt denna helgen har fått mig på rätt väg. Vad nu det ska betyda. Det är bara det att jag har haft några känslomässigt tuffa veckor och nu har jag äntligen börjat hitta rätt. Det har varit en riktigt grå och trist dag, men i min värld har det baske mig varit solsken!
Visst är det lite rörigt ibland. Jag bor lite varstans, har alltid en väska med lite kläder med mig och vet inte alltid var jag ska sova när dagen tar slut. Visst, jag saknar att ha en fast punkt att alltid kunna återvända till. Förra veckans sista fyra nätter spenderade jag på fyra olika ställen. Men det positiva är att jag hela tiden kan välja själv. Jag är otroligt lycklig att jag har så många ställen där jag alltid välkomnas med öppna armar. Tack!
Jag skrev i förra inlägget om vad som hände fram till söndagen och redan då var jag sjukt nöjd med helgen. Men mycket hängde förstås också på matchen som bara SKULLE vinnas. Jag fick ett riktigt trevligt besked innan matchen då Munken ringde och sa att han och Linda skulle komma och kolla. Helt underbart att de kör hela vägen upp dit för att se mig, så att bjuda på inträdet var det minsta jag kunde göra. Tack än en gång, ni betyder mycket för mig!
Matchen blev ju bara helt underbar sen. 1-0 i paus och efter att ha missat ett hyfsat läge hade jag ändå en bra känsla inför andra halvlek. Då hände det. Äntligen. Mitt första mål för Varbergs BoIS! Jag blev helt uppslukad av min glädje, skrek rakt ut, sprang i armarna på min tränare och omfamnades sedan från alla håll. Jag tror nog faktiskt det var det härligaste målet jag någonsin gjort. Det blir ju sen inte sämre av att man kan se det om och om igen på nätet!
Segern som skrevs till 3-1 fullbordade verkligen helgen. Stort tack till alla människor som gratulerade mig via sms, Facebook med mera. Lyckan blev fullkomlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar