Så var vi då framme vid sista delen av denna Berlin-saga. Det blev lördag och få, ja jag vågar nog till och med säga ingen, i laget var uppe med tuppen denna morgon. Men så snart vi hade vaknat till började vi samla ihop oss för vi tänkte alla åka buss till TV-tornet för att åka upp ca 150 meter över marken och kolla på utsikten. Till tornet kom vi, men när vi såg kön var vi inte längre sugna på att åka upp. Så vi satte oss och åt istället. Sen gick jag med ett gäng på shoppingrunda. Det gigantiska varuhuset KaDeWe hade vi varit på en runda innan, men vi ville utforska det mer. Bl.a. översta våningen där serveringen ligger.
Vi skulle fika och jag tänkte slå till med en fet bakelse. Problemet var bara att utbudet var så gigantiskt och där var SÅ många godsaker som lockade att det var näst intill omöjligt att välja. Till slut tog jag en fet valnötsbakelse med mandelmassa på toppen och en grymt vacker jordgubbsbakelse. DET VAR SÅ JÄVLA GOTT! Det var inga små bitar, kan jag säga, men jag åt varenda liten smula och var nära att slicka tallriken också. Jag fick ett flertal munorgasmer som spred sig med härliga rysningar till resten av kroppen. Det var fan att jag inte orkade en till!
Sen vilade vi upp oss och gjorde vid oss inför kvällen. Efter ännu ett besök på Va piano så bar det av mot Berghain - en väldigt känd nattklubb som rankas som en av Europas bästa. Berghain låg lite avsides, i skuggorna, och det var tydligen ett gammalt kraftverk. De tuffa och väldigt slumpmässiga insläppsbestämmelserna gjorde att bara fyra av typ tolv man fick äran att komma in på den kusligaste klubb jag någonsin varit på. Det var som en blandning av fängelse, tom lagerbyggnad och tortyrkammare. Det kändes nästan som att i källaren, där slaktar man människor. Inredningen var mycket sparsam och det fanns t.ex. metallbänkar som hängde från taket i kedjor. Stort var det också, vilket gjorde att vi inte hann utforska hela stället. Men uppför en trappa låg en fikabar som serverade kakor och kulglass i bägare. Bara en sån sak!
Musiken var till stora delar techno, och det är väl inte min favoritgenre precis. Men stället, stämningen och alla konstiga och udda människor gjorde att jag inte riktigt brydde mig. Det var en upplevelse bara att vara där. Och människorna ja. Där fanns av alla sorter. En man hade bara korta, tajta lädershorts, kraftiga kängor och halsband och armband med nitar. Han höll i ett koppel som en kille med tajt läderklädsel var fastspänd i. Det var mycket läder, nitar, hud och svart. Men även finklädda människor - en salig blandning.
Vi stannade där ett par timmar innan vi drog vidare till en närbelägen klubb som vi hade hört skulle vara bra. Det var den också. Bara en våning, men över en väldigt stor yta och där fanns fyra dansgolv, två garderober och en hel drös med barer. Musiken var olika på dansgolven såklart, så man kunde nästan alltid hitta ett roligt ställe. Där mötte vi också en massa folk som vi träffat tidigare i helgen. Natten blev lång och rolig. Inte förrän strax innan sex såg vi hotellet igen och då ska man komma ihåg att vi hade dragit tillbaka klockan en timme också. Det uppdagades en liten skandal när vi kom tillbaka. Hotellreceptionisten som hade nattskiftet var en riktig fuling som försökte utnyttja situationen när vissa i laget kom hem med "sällskap." Han krävde 20 euro för att låta sällskapet följa med. Pengar han stoppade i egen ficka. Ett par betalade motvilligt medan ett par vägrade och fick skicka hem sina nyfunna bekantskaper. Dagen efter tog någon ett snack med övrig hotellpersonal och jag tror den receptionisten ligger illa till nu.
Personligen gick jag direkt till frukostbuffén som öppnade sex. Sedan var det nästan dags att packa inför bussresan som skulle påbörjas åtta. Sömn blev det mycket av för alla sen på bussen. Vi var nöjda med helgen som hade bjudit på mycket. Tonerna av Rihannas We found love ekade i våra sinnen och kanske beskrev hon Berlin - "We found love in a hopeless place."
2 kommentarer:
Jag ska in på det stället med svansen i koppel hihi därmed basta// J
Bra idé!! Så kan jag gå med som transa...
Skicka en kommentar