Så var det dags för ett litet firande! 100 bloggdagar har gått sen jag startade om mitt bloggliv och det ska firas. Jag ska proppa i mig marinerad fläskytterfilé, smurf-pommes frites och en FET JÄVLA BEA. Men det kan ju ni ta o skita i.
Mycket har hänt sedan den här bloggen startades. Jag vill tacka Nermin på Bildeve som inspirerade mig och det var helt hans förtjänst att jag startade. Han underhöll mig på jobb med sina Blondinbella-imitationer och tjatade på mig om att jag skulle bli den manlige motsvarigheten. Så när jag började var det ren parodi, och så fortsatte det i hela 20 dagar. Mitt favoritinlägg från den perioden är nog ändå Dag 4 där jag skrev en helt egen dikt. Parodi och allvar i ett, men tro't eller ej så har den faktiskt en betydelse för mig. Sen gillar jag också visdomsorden jag kom på Dag 3 - "Om du alltid talar sanning måste du ljuga för dig själv." Tycker fortfarande de är sanslöst vettiga!
När min sammetslena blogg började bli lite långtråkig att skriva så ändrade jag tvärt riktning. Det blev nästan en hatblogg och jag sågade idioter av alla de slag. Min Skärgårdskamrat gillade Dag 39. Sen Dag 40 skrev jag som om jag vore hög eller nåt. Men där fanns en underliggande mening där också. Efter ett tag började det bli jobbigt att hata allting, men jag fick snart vatten på min kvarn när jag skaffat iPhone 4. Sicket skit, eller hur?! Men snart tog min ilska slut. Jag är i grund och botten en väldigt glad person, så jag omvandlade bloggen gradvis till en vanlig blogg där jag numera skriver det jag känner för just för stunden.
Att jag är en livsnjutare framgår tydligt Dag 60, och jag har märkt att jag ofta skriver om livets goda saker, såsom fester, utgång, godis, Simon, vänner, choklad etc. Fotbollen tar förstås också plats där och Dag 59 innehåller hyllningar till mitt gamla älskade lag - Höganäs BK.
Jag har inte skrivit så mycket om min älskade flickvän. Detta upptäckte hon och blev minst sagt ledsen. Detta svarade jag på med en öppen kärleksförklaring som fortfarande är otroligt aktuell. Jill är fortfarande vid min sida, tack o lov, och jag njuter av varje dag med henne.
Jag vill tacka alla som följt mig och speciellt roligt har det varit på sistone när ni börjat kommentera lite. Kanske ska jag ta upp ett riktigt känsligt ämne någon gång i framtiden så det blir en rejäl diskussion. Jag inser att uppdateringesfrekvensen har minskat för varje månad, men det är något jag här och nu lovar att ändra på! Dessutom, som ni säkert har märkt, så har jag fräschat upp utseendet.
Jag vill också passa på att säga GRATTIS till min älskade Fredrik Munk som fyller år idag. Må du fortsätta leva lyckligt!
3 kommentarer:
Är avundsjuk på Nermin, Jill, Simon och Fredrik Munk för att deras namn blev utskrivna i jubileums-inlägget. Jag får nöja mig med "skärgårdskamrat" vilket iofs inte är så pjåkigt :). Förresten, har du sett en tolvtaggad älg mitt i London någon gång?
BUON CENTESIMO GIORNO!
må bloggen förbli lika kul som ditt liv!
(oh, men så här låter det för seriöst... då ska man säga bara IN CULO ALLA BALENA... E SPERIAMO CHE NON CAGHI!)
(du får översätta till svenska)
francesca
Nä, du ska inte vara ledsen Joaschim. Se det positivt istället. När man har nått Skärgårdssökarstatus så har man nått toppen, och det är bara du som lyckats med det. Det finns bara en Skärgårdskamrat! "Gaston!"
Fra... Tackar för de fina orden. Och då menar jag de SVENSKA. Ordspråket har jag inte hört förr, men jag har listat ut meningen.
Skicka en kommentar