Ibland händer trista saker. Jag har t.ex. tappat en av mina tumringar ett antal gånger. Men den kom tillbaka om och om igen. Tills jag tappade den första gången jag besökte min lägenhet i Varberg. Det var en dryg månad sedan och ungefär samtidigt började vi förlora träningsmatcher. Idag förlorade vi ännu en och det känns så jävla frustrerande. Ingenting funkar som det ska och även om första halvlek var ok så gjorde vi inte mål. I andra halvlek tappade vi allt och förlorade med 2-0 mot ett lag som spelar en division under oss.
Jag var fruktansvärt arg och besviken efter matchen. Jag vet att mina lagkamrater känner detsamma så vi måste kämpa och slita och lära oss tills det vänder. Vi får inte tappa tron innan serien ens har börjat. Vi är duktiga fotbollsspelare, men vi har gått vilse och måste nu hitta tillbaka. Jag tänker jävlar i det inte ge mig.
Bussresan hem blev dyster till en början. Men snart började humöret återhämta sig. Tacka Arsenal för det. Segermål av RvP på övertid mot Liverpool och även om jag med min egen match i färskt minne inte kunde ställa mig upp och jubla så värmde det rejält ändå. Och nu började saker och ting gå min väg. Visst, förlusten glömmer jag inte, men det är svårt att vara arg när roliga saker händer.
Jag gick ner för att ta tåget till Helsingborg och när jag kliver in på stationen möts jag av en högljudd hälsning av en ung man, troligen ett par år yngre än mig, som är stenfull. Han och hans kompis sitter alltså i väntsalen och super. "Tjena" säger jag minst lika högljutt och går bort till biljettautomaten. Då frågar han mig vad jag har för mobil och jag säger att jag har iPhone 4. Han vill testa den för han har tydligen aldrig haft en sån fin mobil. Jag tar en kalkylerad risk när jag låter honom kika på den. Han vill spela så jag sätter igång Snake.
Han var ruskigt full, märker jag när han dör varannan sekund typ. Under tiden frågar hans kompis mig var jag är ifrån, var jag bor och vad jag gör i Varberg. Mobilälskaren vräker ur sig en fråga som får mig att skratta: "Är du gangster?" Jag var lite sugen på att säga ja bara för skojs skull men är ärlig istället. "Varför inte?" undrar han och jag säger att jag är nöjd med mitt hederliga liv. "Jag är gangster. Har suttit inne fyra år." "För vad?" undrar jag. "Rån." Jaha, han verkar ju vara en annars trevlig kille så jag misstänker att missbruk och fel umgängeskretsar har tagit greppet om hans liv. När jag sedan gick till tåget så tackade han mig hjärtligt för att han fick testa min mobil och önskade mig en trevlig helg...
En rolig händelse, får jag säga, och jag var nu på hyfsat bra humör. Jag satte mig på tåget och slog upp datorn. Snart kom kontrollanten och jag drog upp biljetten. "Detta är ett laddningskvitto" sa han. Helvetes röv... När jag snackat med mobilälskaren hade jag laddat mitt resekort men blivit distraherad nog att glömma köpa biljett. Jag insåg detta och sa som det var. Lyckligtvis kunde han skriva ett inbetalningskort som jag får betala sen så jag slapp straffavgift. Jag skrattade bara åt att jag undkommit med blotta förskräckelsen.
Snart fick jag Heytell från Jocke. West Bromwich hade gjort 1-0 på Chelsea och därmed är Arsenals fjärdeplats något stabilare. Fan, allting går min väg helt plötsligt. Nu blir jag ännu mer laddad för inflyttningsfesten jag ska på ikväll, jag menar det pekar ju bara uppåt just nu. Dock finns förlusten kvar i bakhuvudet. Jag rotade i väskan efter bananen jag hade lagt i ett fack jag knappt använder. Vad hittar jag..? Ringen. Så den hittade tillbaka till slut. Med tanke på att den försvann samtidigt som vår form är det kanske ett tecken. Nu kanske formen kommer tillbaka också? Mmm, vi får väl se...nästa match är mot Häcken... :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar