Dag 60

När man sitter i sin rosa morgonrock, lagom mätt efter lite hemkörd pizza, då mår man bra. Man häller upp lite mer Coca, bryter av en bit Marabou Caribbean och sätter sig till rätta i soffan. Vad ska man se idag? En film är redan avklarad, så jag tror jag väljer en serie nu. Nåt roligt som får en att skratta. Vänner har jag sett alla avsnitt, men det var länge sen nu. Scrubs har jag inte sett alla. Vad gäller How I met your mother är jag på säsong fem. Det är väl de tre hetaste alternativen.

Kom på nu att jag har lånat ut hårddisken de två första alternativen ligger på, så valet blev ju genast lite lättare. Men nu helt plötsligt blev jag sugen på Spin city, men de har jag ju inte...än. Nä, HIMYM blir bra. Och lite B&J's till det. Man kan ju inte få för mycket av det goda!

Peace out

Dag 59

Idag känner jag för att hylla någon. Eller några. Så jag vill plocka fram ett gäng som e så jävla grymt. Jag tänker förstås på Höganäs BK! Sicket gäng! Vi har så jäkla skön stämning i laget just nu. Vi samlar på oss vinster genom att kämpa för varandra och trots att det ibland blir lite sura miner på träningar så känns det ändå som att vi är bäst tillsammans.

Idag vann ett lag (mitt, daah) rätt solklart på spelet. Det var tungt för det andra laget, men nästa gång kan det vara tvärtom. Och det vet alla om, så därför glöms det snabbt och nästa träning är det järnet som gäller igen. Det gäller även matcher, för då SKA vi bara vinna.

På samlingen efter är vi alla glada. Tjafs, skämt, diskussioner, sågningar av allsvenska skitlag, allt med positiv ton. Vi trivs. Och bilresan, ojojoj. Idag var det gamla Ängelholmsgänget samlat igen, dvs. jag, Staffan och Viktor, och det nya tillskottet Dario [Daiio]. Högljudd sång (och skrik) hela vägen hem, och Dario suckade sig igenom en rad gamla dansbandsklassiker. Det e Gaga som gäller för honom. Han har tydligen satt henne tre gånger. True story.

Men glädjen kan försvinna lite på söndag. Om vi inte vinner. Men det ska vi fan göra. Det SKA vi FAAN göra!

Dag 58

Det är väl inget fel att visa sin kärlek till en annan person helt öppet. Jag vet hur det är att vara nykär, så det stör mig inte alls att folk råhånglar på stan etc. Det får de göra hur mycket de vill. Och hålla handen. Och ta en snabbis bakom en buske. Det är ok. Men för helvete, varför i all sin dar ska man hålla handen när man cyklar??

För det första är det ju halvt livsfarligt. För det andra är det ju jobbigt. För det tredje ser det för jävla löjligt ut. Jag hade kunnat fortsätta, men jag tycker de tre sakerna räcker långt. Ok, säkerhetsrisken kan man kanske ta. Vem har inte gjort småfarliga saker med sin käresta? Men jag förstår inte hur man kan tycka det är mysigt.

Man måste ju vara en bit ifrån varandra för att inte styrena ska slå ihop. Och då måste man sträcka sig långt samtidigt som man håller balansen. Det är inte bekvämt och man har inte uppmärksamhet nog för att känna hur mysig själva handhållningen är.

Resultatet blir istället en vinglande framfart som ser oerhört löjlig ut, som inte är mysig och som ökar riskerna för en rejäl hjärnskakning. It's not worth it.

Jag såg ett cyklande, handhållande par idag, som ni kanske misstänker. De såg ut som ena riktiga idioter.

Dag 57

Denna dagen har börjat hyfsat bra. Jag är inte trött eller seg, med undantag av mitt högra ben där jag e stel efter en smäll i lördags. Men jag känner mig kry, solen skiner, jobbet har börjat bra osv. Dessutom sparade jag 42 kr i morse när biljettautomaten på stationen inte fungerade. Det tackar man för.

Men jag måste ju vara lite arg på nåt och då ligger ju iPhonen illa till. Den ramlade ur fickan idag. Inte ner på marken, tol (tack o lov), utan den lade sig på ett bilsäte. Kan slå vad om att den gjorde så bara för att jag skulle glömma den där och bli av med den. Fy! Men jag upptäckte det och den fick sig en utskällning istället.

Annars är det mest det vanliga jag stör mig på: dålig antenn, lever inte upp till sitt rykte och dålig attityd. Det är väl de största felen.

Mullbär o ytspänning

Dag 56

Det finns lätta dagar och svåra dagar. Detta har varit en svår dag. Ibland händer saker som man först har svårt att fatta. Det går liksom inte in. Det är så otänkbart att man förnekar det tills man har så mycket bevis att det inte går längre. Och det är då det blir jobbigt. Men man fortsätter med sin dag, möter de utmaningar som finns att möta. Fantastiska saker händer kanske, men de är i ett helt annat perspektiv. De är inte oviktiga, de är bara inte livsviktiga.

Tankarna går, samma tankar springer omkring varv efter varv men det kommer även in nya tankar då och då. Men man kommer inte fram till något. Läget är detsamma fortfarande och man kommer inse det om och om igen. Det kommer alltid vara så, för det som har hänt har hänt.

Många har det tyngre än jag. Jag är lite mer på avstånd. De som är närmst har det svårast, såklart. Empati är en av mänsklighetens viktigaste känslor, och vid sådana här tillfällen kommer det fram i överflöd, från många håll och kanter. Det behövs, och det hjälper.

God natt

Dag 55

Vad är det med folk? Kan de inte läsa? Det är automatiska dörrar på biltvätten, så man kör fram till portarna så öppnas dem! Mannen i bilen framför var tydligen helt köttad i huvudet. Han körde inte fram till portarna. Han bara satt o glodde o trodde att allt skulle lösa sig, typ. Hur vet jag inte, jag tror inte han tänkte så långt. Trodde han att dörrarna kunde känna av att han var där, åtta meter ifrån? I så fall är han ju inte mindre korkad.

Nä, han bara stod där, i flera minuter och gjorde ingenting förutom att blockera för mig som skulle göra mitt jobb. O jag pallade helt enkelt inte vara nån jävla personlig assistent till den här mannen. Så jag brydde mig inte om att upplysa honom om hur det hela fungerar. Dels för att där är en jättestor skylt precis bredvid porten som förklarar allt så en treåring med adhd skulle fatta. Och dels för att det var intressant att se hur länge idioten skulle sitta där och vänta på ett gudomligt ingripande. Till sist fick han igång några hjärnceller och lyckades med det till synes omöjliga.

Men är han en idiot av sällan skådat slag? Nej, tyvärr inte. Han är bara en i mängden av tvättidioter. En idiotgrupp nära besläktad med "vet inte vilket håll jag ska sätta in kortet på"-gruppen. Det är ju inte lätt att tolka den lilla kortsymbollen som visar vilket håll magnetremsan ska va åt...

Dag 54

När det väl ser ut att gå bra, då ska det fan gå käpprätt åt helvete! Min fula ankunge till bil hade rullat på i mer än tre månader utan problem. Sen idag, kraaaass.. Motorn var helt plötsligt överhettad, så det var bara o stanna så snabbt som möjligt. Hittade ett rör som var av o fäste upp det provisoriskt. Startade motorn och kollade. Det var inte röret som var problemet. Motorn sprutade olja. Inte bra.

Så det blir tåget imorgon o sen får man väl boxera in skiten till verkstan. Fan om det e nåt jobbigt fel. Bilhelvete.

Flamenco es como la vida sasasa..

Dag 53

Här kommer en samvetslös hyllning till allt det som har gjort dagen fantastisk. För det började som en riktig skitdag. Mådde dåligt, jobbet var segt etc. Men senare började det vända. Först en liten minihyllning till lunchen. Makaroner och kycklingben kan man knappt få för mycket av. Det fick mig på fötter.

Efter jobb var det dags för match mot HIF. Ja, de ställde inte precis upp med A-lag, så därför var det inte så konstigt att vi körde över dem. Ungtupparna fick sig ett par välbehövliga läxor, framför allt att man inte ska bli utvisad. Två utvisningar gjorde matchen rätt ointressant och vi kunde enkelt vinna med 6-0. Kunde blivit mer. Fotboll är medicin för själen. Älska det.

Före matchen fick Rade igång oss. Tack Radde, det var väl valda ord - "idag ska vi ha kuk, killar"... I matchen visade Simon att helgens lycka fortsatte hålla i sig. Han gjorde ett mål och assisterade till ett. Vem assisterade han till? Nä, vet ni det inte redan kan ni inte gissa, så e d bara...

Han är ingen van målskytt direkt, men idag visade han målsinne. Tog en löpning på 40, 50, ja kanske 80 meter bara för att peta in bollen i ett ganska öppet mål. Jag har aldrig sett honom så snabb - mannen, myten, helikopterlegenden - Staffan "honom ska vi ha" Larsson.. Jublet visste inga gränser på Julivallen! Han avgjorde matchen med sitt 6-0-mål.

Sen kommer man hem till en nystädad lägenhet. Maten är strax klar och filmen är laddad. Tack!! Inte mindre än fyra Marabou Caribbean har jag nyss inhandlat och Coca Colan är kall och god. Då njuter jag av livet.

SKÄRGÅRD!!!

Dag 52

Oioioi Oioioioi vem para quebrar kuduro, vamos dançar kuduro... Aaaaaahhh sicken lördag! Åker man två timmar i en buss för att spela känns det så JÄVLA gott att åka hem med 6-2 i bagaget. Speciellt när man gör det med ett så underbart gäng. Då e det nästan skit samma att man har halvbrutna fingrar och tvingas vända efter halva hemresan för att plocka upp folk i en havererad bil och sitta inmosad med en liten taliban i knäet...

Hermano - I love you man! Sicka strutar. Bam bam bam bam! Hoppas du hade det gott i Malmö på schlagerfesten eller va fan det nu var du skulle på. Blev du också livrädd att Sverige skulle vinna? Fan alltså, så nära det var egentligen. Popular med Sa-ade, ööööööööh.. Hade han vunnit hade jag gått ner i en grav.

Men istället kunde jag fira ordentligt. Med Munk som denna kväll motsvarade sitt rykte. Med Hansen som visserligen svek för att han är rädd för tanterna på pianobaren. Med Joacccchhhim von galgkapten, need I say more (förutom att han var lite alibi men det vet vi vad det berodde på). Med David den sliskfulla, med lika mycket taktkänsla som humor. Får väl nämna damerna som spelade en liten biroll på förfesten - Axel o Frank. Men sen kommer vi till aftonens stjärna - Siiiiiiiimmmmmmoooooooon!!

Okej, vissa av er känner honom som Sinan, men uppenbarligen är han Simon när han "träffar brudar"... Han gör debut med ett inhopp med ca tjuga minuter kvar efter att ha blivit spelklar på fredagen. Ett bra inhopp, vilket kvalificerade honom för aftonens aktiviteter. Hade han vatt kass hade vi inte velat veta av honom... ;) Nä så e d naturligtvis inte, inte i HBK.

Sen blev det hans första fest med oss. Och då går han in och briljerar, bjuder på sig själv och blir en i gänget direkt. Välkommen säger vi, och han showar på Harrys och plockar med fruntimmer - wifelumber (engelska) - till klubbens undre regioner...

Oioioi oioioioi!

Day 51

Good evening and welcome to Livelily Lilly, have some liver and some soup. Tonight my heart is really happy and I Will celebrate this wonderful day by going out in search for the Cutgarden. I do not know what will happen this night, but it is very likely that epic events are about to unfold. Celebs watch out, cause we may find you and force you to participate in our monstrous photosessions. Love the Cutgarden and love the search for it!

Belt you!

Dag 50

Jag vet, jag har inte bloggat varje dag nu senaste tiden, förlåt. Men alltid är det inte mitt fel. Igår när jag skulle gå in och skriva nåt skärgårdigt så låg Blogger nere. Så jäkla typiskt. Det är ett fucking bloggverktyg, det får ALDRIG ligga nere. Folk vill ju skriva varje dag, det är ju det skiten är till för.

Det var dåligt, måste jag säga. Det som inte är dåligt, utan tvärtom är helt underbart jävla bra, är Marabous nya choklad Caribbean, med kokos och banan. HALLÅ?!?! Kan det bli bättre??? Nä, det e fan tveksamt... Så in i helvetes jäkla gott så jag önskar att det inte bara är en limited edition. Please stay 4 ever!!! Kan man kolla upp på något vis hur länge det ska finnas? I så fall ska jag precis i slutet köpa hem ett fett jäkla lager. Marabou Caribbean får definitivt plats i min skärgård!!

Fuck off bitches!

Dag 49

iPhonen... Jäkla skit. Försöker lura en hela tiden. Batteriet, vi vet alla att det inte räcker länge. Visst, det beror mycket på hur man använder den och den håller faktiskt hyfsat länge om man inte rör den alls. Meningslöst, javisst, den är ju till för o användas. Men lita inte på procenttalet som anger hur mycket juice där e kvar. Det ljuger.

I morse drog jag ur telefonen ur laddaren tjugo över sex. Sen använde jag knappt den, för jag ville se hur det skulle gå. Åtta timmar senare, innehållande bara ett kort samtal och två skrivna sms, så gick den ner från 100 till 99 procent. Visst, tänkte jag, in my dreams att den har en passningstid på 800 timmar.

Nä, det är rent lurendrejeri. Jag fortsatte att inte använda den och jag blev knappast förvånad när den bara 40 minuter senare redan var nere på 98%. Apple-skit. Jag går inte på det. Jag saknar min gamla Nokia 3210...

Dag 48

Fan va folk e kassa på att parkera. Överallt, alltid står det en massa bilar slarvigt parkerade. Snett, utanför linjerna, tvärs över linjerna, på fel sida linje, på fel sida vägen, helt fel ställe... Jag förstår inte vad det är som är så jävla svårt. Det första man lär sig när man börjar köra bil är att ha kontroll på bilen. I långsamt tempo lär man sig köra och styra bilen dit man vill att den ska komma. Det är ju ungefär det som parkering går ut på också.

Men pronlemet ligger väl i att folk är för idiotiska för att bry sig om hur de parkerar. Så länge folk själva slipper klättra in genom fönstret för att dörren inte går att öppna så är de nöjda. So what om de parkerar fel så att en parkeringsruta helt plötsligt är borta. Det är ju inte deras problem. Det är vanligt jävla folk som är så egoistiska, det är det. Tror inte våldtäktsmän har sämre parkeringsstatistik än livräddare, helt allvarligt. Det har liksom inget med saken att göra.

Lite vardagsidioti är det, helt enkelt. Glapp i hjärnan kanske. Själv är man asgrym på att parkera.

Dag 47

Frugan släpade ner mig till graffiti café för hon ville så gärna ha en het potatis. Så kör vi ner och när vi kommer fram märker vi att det är en helvetes jävla megakö. Fack! Och det värsta var att det är ett fett jävla irriterande estetfjortisgäng som stod framför oss. De är ju inte kloka på något sätt. För det första, hur fan ser de ut egentligen? Ok, jag accepterar att man kan ha sin egen stil och vara lite vågad ibland. Men de borde fan lära sig hantera sminket så de inte ser ut som nåt en tioåring målat i paint.

Sen beter man sig inte hur som helst bara för man är i en stor grupp. Typ: "Fan va vi e coola, vi äger hela världen. Och om vi kommer in lite senare än våra vänner så får vi tränga oss före alla andra i kön som kommit in i mellan. För vi är coola när vi skiter i allt." Respektlösa idioter är vad de är.

Nä, jag e glad att jag hoppade över fjortisstadiet. Visst har vi alla varit unga och dumma, men det vetti fan om inte Justin Bieber-generationen slår allt. Äckliga satungar. Skulle ha smisk hela högen så de inser att det är dags att växa upp.

Kan tillägga också för er som fortfarande tvivlar. Bieber är en idiot. Så var det med det.

Dag 46

Jävla iPhone. Fick en liten varning för några veckor sedan att antennen i iPhone 4 inte är så vass. Detta har visat sig stämma, det har jag märkt. Jag bor nämligen i ett lägenhetshus som gillar stänga ute så mycket trådlösa signaler som den kan. Det har alltså alltid varit lite taskig mottagning här. Tyvärr kan iPhonen inte hantera detta faktum.

Alltför ofta försvinner signalen och stör mig i något jag vill göra, om det så är ett samtal eller att ladda ner något eller bara surfa allmänt. Det är ganska irriterande, måste jag säga. Och det är ingen tvekan om att det är iPhonens som är problemet, för alla andra mobiler har mottagning hela tiden, om än lite sämre än vanligt.

Nej, ditt dumma Äpple, jag är inte imponerad...

Dag 45

Jävla iPhone. Den håller inte alls vad den lovar. Den förändrar ingenting. Det är bara en liten manick i mängden. Ja, den kan göra en hel massa saker. Men den är fortfarande byggd runt samma två grundfunktioner som min första mobil, en Nokia 3210. Naturligtvis menar jag röstsamtal och sms. Och vet ni vad? Den är inte ett enda dugg bättre på det än 3210an.

Så vad har egentligen förändrats mer än tio år senare? Jo, i telefonen har vi numera en massa saker som även finns på datorn. Det enda den har att erbjuda som inte datorn har är extrem mobilitet. Visst, det är bra att ha ibland, men det kommer aldrig att bli nödvändigt för en vanlig människa. Jag hade lätt klarat mig med en Nokia 3210. Den har dessutom tidernas bästa version av Snake. Så det så!