onsdag 21 september 2011

Dag 107

Det finns minnesvärda dagar och dagar man känner är helt meningslösa. Detta är en helt jävla meningslös dag. I alla fall så här långt. Jag har just nu väldigt svårt att vara mig själv. När jag är mig själv kan jag slå bort negativa tankar, se det från den ljusa sidan och göra mig själv glad. Jag kan skratta åt något som har gått åt helvete, bara för att gå vidare med ett leende på läpparna. Jag är en sann optimist som tror att bra saker händer om man förväntar sig att de ska hända. Det mår jag bra av. Det gör mig stark.

Men idag är jag inte mig själv. Leendet är borta. Jag tänker alldeles för mycket och gör alldeles för lite. Tankarna för mig till mitt sinnes dunkla platser och jag hittar inte ut igen. Jag vet för lite - om vad som har hänt, vad som kommer att hända och vad fan det är som pågår just nu. Kanske får jag några svar ikväll. Men jag vet ju inte ens vad jag vill.

Men vet ni vad? Jag väcker optimisten inom mig. Skakar om mig själv och ger mig en mental käftsmäll. Jag är Skärgårdssökaren och sökandet får aldrig upphöra! Jag är pappas grabb, mammas gosse och kakig brorsa. Jag är Kalle Sambuca, KC, Karl-Göran motlägg och Kalle bus. Jag älskar Coca Cola, Batido de coco, aphjärna, Marabou Caribbean och Aerobollar. Jag har en Skärgårdskamrat att tralla en Seguida med. Jag älskar mitt gamla fotbollsgäng och ser fram emot att fira triumfer med mitt nya. Livet är underbart även om tunga saker händer. Smärtan kommer finnas där, men jag är stark och bär den med ett leende mot nya tider.

Love
Skärgårdssökaren

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du är jäkligt bra på att uttrycka dig!! // nr 3 o pappenappe

Skärgårdssökaren sa...

Tack :)

Ettan sa...

hahaha "pappenappe", det var inte igår man sa det! :P